1. Glukos från kolhydrat i kosten omvandlas till Acetyl-coenzym-A. Detta går normalt in i citronsyracykeln (eng. Krebs cycle) och ger energi till kroppen.

2. Vid god tillgång på insulin (orange pilar), omvandlas Acetyl-coenzym-A till fettsyror (fatty acids).

3. Tillsammans med glycerol bildar fettsyrorna triglycerider. Det är triglyceriderna som utgör fettlagren i fettvävnaden.

Figur. Fettets metabolism. Insulin stimulerar bildningen av fett (eng. lipogenesis) [1].

För att reaktionerna ska gå åt andra hållet (svarta pilar), måste tillgången på insulin minska.

Här finns en förklaring till varför människan under vissa förutsättningar inte går ner i vikt då kosten består av en stor andel kolhydrat: kosten frisätter tillräckligt stora mängder insulin för att stimulera bildningen av fett, och blockera förbränningen av fett (eng. lipolysis).

Det kan förefalla logiskt att vi borde gå ner i vikt om vi äter mindre energi än vi gör av med. Men lagring och frisättning av fett styrs inte på detta sätt i kroppen. Om vi lyckas gå ner i vikt genom att äta mindre energi, beror det på att förändringen lett till en minskad insulinfrisättning.

En del lyckas med detta, men långt ifrån alla.

Här ligger en av nycklarna till Fetmaparadoxen: Vi rekommenderas att ersätta fett med kolhydrat, därför att fett innehåller mer energi per gram än kolhydrat. Men istället får vi en kost som frisätter mer insulin, vilket ökar fettlagringen.

Ju mindre andel fett vi äter -- desto mer ökar vi i vikt!

Referenser.

1. Tortora GJ, Derrickson B. Principles of anatomy and physiology. 11 ed. New York : Wiley. 2006.

2006-03-03