|
Kunskap, kost och övervikt.
"Yngre, välutbildade och kvinnor följer kostråden bäst."
Kunskap om Nyckelhålssymbolen och intag av fettsnål kost.
Nyckelhålsmärkningen infördes 1989. Syftet var att framhålla
bl.a. fettsnåla och fiberrika livsmedel [1].
I projektet GOT-MONICA 1995/96 studerades allmänhetens kunskap
om Nyckelhålsmärkningen [2]. Se figur nedan. Ju lägre P-värde,
desto säkrare skillnad. Nedan väljs P<0.0001).
Figur. Yngre människor hade bättre kunskap om Nyckelhålssymbolen.
Kvinnor med högre kunskap om Nyckelhålssymbolen åt mer fettsnåla och fiberrika livsmedel.
Figur. Kvinnor med kunskap om Nyckelhålssymbolen åt mer fettsnålt och fiberrikt.
De som åt Nyckelhålsmärkta fettsnåla livsmedel kunde beskrivas på följande sätt:
Figur. Beskrivning av dem som åt Nyckelhålsmärkt.
Grupper med störst viktökning.
Undersökningen GOT-MONICA var gjord 1995/96.
Strax efteråt beskrev en studie (Undersökningar om Levnadsförhållanden,
ULF) förändringen i övervikt mellan 1980 och 1997 [3].
Det visade sig att ökningen av andelen överviktiga var störst bland
de högutbildade i åldrarna 16-44 år.
Figur. Gruppen med störst viktökning 1980-1997.
I nästa redovisning av samma studie (Undersökningar om Levnadsförhållanden, ULF) beskrevs förändringen i övervikt mellan 1988-89 och 2002-03 [4]. Det visade sig att ökningen av andelen överviktiga nu var störst bland kvinnor i åldrarna 16-24 år.
Figur. Gruppen med störst viktökning 1988/89-2002/03.
De grupper som hade mest kunskap om Nyckelhålssymbolen, åt mest fettsnålt, och åt mest nyckelhålsmärkta fettsnåla livsmedel visade sig alltså ett antal år senare ha haft den största ökningen av andelen överviktiga.
WHO projektet MONICA innehöll även internationella samarbeten [5]. I ett sådant noterades nedanstående samband mellan andel fett i kosten och BMI hos kvinnor i ett stort antal länder [6]. Sambandet antyder att kvinnor som äter lägst andel fett i kosten har störst Body Mass Index, BMI.
Figur. Ju lägre andel fett i kosten, ju högre BMI.
Referenser.
1. Livsmedelsverket SLVFS 1989:2.
2. Larsson I, Lissner L, Wilhelmsen L. The ’Green Keyhole’
revisited: Nutritional knowledge may influence food selection.
European Journal of Clinical Nutrition. 1999; 52: 776-780.
3. Statistiska Centralbyrån SCB.
4. Statistiska Centralbyrån SCB.
5. Tunstall-Pedoe H. The World Health Organization MONICA Projects
(monitoring trends and determinants in cardiovascular disease): a major
international collaboration. J Clin Epidemiol 1988; 41: 105-13.
6. Lissner L, Heitmann BL. Dietary fat and obesity: evidence from
epidemiology. Eur J Clin Nutr 1995; 49: 79-90.
|