Reviews (översiktsstudier) av lågkolhydratdieter.

"Reviews från 2003 visar fördelar med kolhydratsnål diet."

Översiktsstudier för lågkolhydrater började göras först 2003. De första andades en viss skepsis, men vartefter tiden har gått har man kunnat notera åtskilliga fördelar medan de risker man under decennier oroat sig för och hänvisat till inte kunnat beläggas.

För en diskussion av enskilda studier, se avsnittet om lågkolhydratdieter.

1. Bravata 2003. Efficacy and safety of low-carbohydrate diets.

Av 2609 studier av lågkolhydratdieter granskades 107 [1]. Det konstaterades att viktminskningen var relaterad till studiens längd och vilket underskott i energiintaget studien medförde, inte till det minskade kolhydratintaget i sig.

Figur. Få studier kunde granskas noga. Viktminskning relaterad till lägre energiintag [1].

Bravata konstaterade att en omfattande kunskapsuppbyggnad kring lågkolhydratdieter har gjorts av lekmän, och denna översikt 2003 utgjorde den första sammanställningen av vetenskapliga belägg.

Genomgången av studierna visade en kraftig obalans mellan behovet av rådgivning kring dieter och tillgänglig kunskap.

Figur. Första översikten visade på kunskapsbrist i den vetenskapliga världen [1].

Om en individ utan diabetes kunde tänka sig en lågkolhydratdiet hellre än en med högre kolhydratinnehåll, kunde detta vara ett effektivt sätt att minska vikten på kort sikt utan oönskade bieffekter på blodfetter, blodsocker och blodtryck.

Figur. Lågkolhydratdiet ett alternativ utan de befarade bieffekterna [1]?

För diabetiker saknades emellertid underlag för långsiktiga råd för eller emot lågkolhydratdieter.

2. Astrup 2004. Atkins and other low-carbohydrate diets: hoax or an effective tool for weight loss?

Atkins dietböcker har sålts i en upplaga på mer än 45 miljoner exemplar. Dieten hävdar att viktreduktion uppnås trots att fett kött, smör och mejeriprodukter med högt fettinnehåll kan ätas utan restriktion. Den enda begränsningen är kolhydrat, till högst 30 g per dygn.

Under 2003 genomfördes tre studier på mellan 6 och 12 månader där lågkolhydratdieterna visade större viktminskning efter 6 månader, men efter 12 månader var viktminskningen lika. I båda dietgrupperna var avhoppen stora.

Något överraskande gav lågkolhydratdieterna större förbättringar i riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. Koncentrationen av triglycerid minskade, HDL-kolesterol förbättrades, insulinkänsligheten ökade. Andra studier har även visat förbättringar i LDL-kolesterolets partikelstorlek, och i blodfettprofilen efter måltid.

Figur. Överraskande fördelar med riskfaktorer för hjärtsjukdom.

Lågkolhydrater verkar säkra på kort sikt (6 månader), så länge vikten minskar. Traditionella råd för viktminskning kvarstår dock: Kosten ska bestå av färre kalorier och mindre fett, i kombination med fysisk aktivitet.

(Astrup är medicinsk rådgivare för Viktväktarna i Danmark. Avdelningen finansieras av något 50-tal livsmedelsföretag.)

Figur. Lågkolhydratdieter tycks säkra på kort sikt [2].

3. Nordmann 2006. Effects of Low-Carbohydrate vs Low-Fat Diets on Weight Loss and Cardiovascular Risk Factors.

Nordmann och medarbetares s.k. metastudie sammanförde resultat och statistik från flera likartade studier.

I figuren nedan presenteras viktminskning för 6 månader. I diagrammet visas resp resultat (kvadrat) och spridningsmått (streck) för varje studie, samt sammanlagt resultat och spridning (romb).

Figur. Exempel: Viktnedgång efter 6 månader bättre för lågkolhydratdiet [3].

Studien konkluderade att lågkolhydratdiet utan begränsning i energiintaget gav minst lika bra vikreduktion som energibegränsad lågfettdiet upp till 12 månaders sikt.

Dessutom noterades att lågkolhydrat gav möjliga förbättringar av triglycerider och HDL-kolesterol, men att detta skulle vägas mot möjliga försämringar av LDL-kolesterol.

Figur. Lågkolhydratdiet minst lika bra för vikreduktion upp till 12 månader.

Samma studier. Översiktsstudierna ovan tar väsentligen upp samma vetenskapliga studier, nämligen Samaha, Foster, Stern, Brehm, Yancy, och Dansinger.
Stora avhopp. En brist i materialet är att avhoppen varit stora. Avhoppen har skett från båda grupperna (lågkolhydrat och lågfett) och det fanns inget tydligt mönster för vilka som hoppat av.
Ej följt dieterna. En annan brist är att försökspersonerna inte följde dieterna i full utsträckning. Ingen studie har därför givit ett tydligt svar på frågan om huruvida dieten fungerar i kroppen.
Vad studierna istället testat är vad som händer om man ordinerar en viss diet till en grupp försökspersoner. Om en försöksperson inte förmår följa dieten (bristande kunskap, ovana vid vissa livsmedel, kostnadsskäl, familjeskäl etc) är det en annan fråga än om dieten fungerar.
...och blodfetter vid lågfettdiet? Av oklar anledning tycks olika krav råda på lågfettsdieter och lågkolhydratdieter. Triglycerider och HDL blir potentiellt bättre med lågkolhydratdieter, medan LDL blir potentiellt sämre, och man önskar att detta beaktas [3].
Men något påbud att vid lågfettdieter diskutera värdet av potentiella förbättringar i LDL-kolesterol mot potentiella eller visade försämringar i triglyceridvärden, HDL-kolesterol, insulinkänslighet, LDL-kolesterolets partikelstorlek och blodfettprofilen efter måltid har inte föreslagits.
/jh

Referenser.

1. Bravata DM, Sanders L, Huang J. Efficacy and safety of low-carbohydrate diets. JAMA 2003; 289: 1837-50. PMID: 12684364.

2. Astrup A, Larsen TM, Harper A. Atkins and other low-carbohydrate diets: hoax or an effective tool for weight loss? Lancet 2004; 364: 897-99. PMID: 15351198.

3. Nordmann AJ, Nordmann A, Briel M, Keller U, Yancy WS Jr, Brehm BJ, Bucher HC. Effects of Low-Carbohydrate vs Low-Fat Diets on Weight Loss and Cardiovascular Risk Factors: A Meta-analysis of Randomized Controlled Trials. Arch Intern Med. 2006 Feb 13; 166(3): 285-93. PMID: 16476868.

2006-02-19