Kostråd för typ-2-diabetes i praktiken.

"Enstaka individers egenhändigt förvärvade kunskap ger bättre behandlings-
resultat än de kollektiva föreställningarna hos ett helt specialistområde."


Att göra tvärt emot kostråden.

Sedan mitten av 1980-talet har det gjorts ett antal vetenskapliga studier som visat att den av American Diabetes Association rekommenderade kosten försämrade hälsovariabler den var avsedd att förbättra >>> .

Karlshamns-studien 2004. En av pionjärerna med en fysiologiskt genomtänkt kostbehandling av typ-2-diabetes var Jörgen Vesti Nielsen och hans team i Karlshamn >>> . Kostråden var i stort sett tvärtemot de som normalt rekommenderas till typ-2-diabetiker: Andelen kolhydrat var 20%, protein 30% och fett 50%.

Fasteblodsocker och HbA1c förbättrades, liksom vikt och BMI. HDL-kolesterol förbättrades liksom förhållandet mellan triglycerider och HDL-kolesterol. Efter 24 veckor hade tre patienter avslutat sin insulinbehandling. Resten av de insulinbehandlade kunde reducera dosen väsentligt, medan insulinbehovet var oförändrat i kontrollgruppen.

Två av patienterna som kunde sluta med insulin var yrkeschaufförer, 45 och 52 år gamla [1]. Dessa kunde nu slippa förtidspension och istället fortsätta i sina yrken. De spännande resultaten uppmärksammandes även i populärpressen, till gläjde för landets diabetiker [2]. Ofta ser man enstaka solskenshistorier om stor viktnedgång, men sällan att en så "enkel" metod med en så god vetenskaplig förankring kan ersätta medicinering.


Praktisk erfarenhet i svensk vård.

När nu en vetenskaplig studie visade fördelar med ett minskat intag av de kolhydrater som ställer till problem för typ-2-diabetiker, följde nyfikna och fritänkande läkare efter.


Njurunda.   I en debattartikel i Dagens Medicin i april 2005 berättade distriksläkare Annika Dahlqvist från Njurunda att de erbjudit patienter som efter åratals kamp inte lyckats besegra fetma och högt blodsocker att prova kolhydratsnål diet [3]. Överväldigande många lyckades bra.

Yvonne Linné, läkare vid överviktsenheten på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge replikerade i maj bl a att man inte borde gå ut med rekommendationer som inte är vetenskapligt underbyggda [4].


Trollhättan.   I en annan debattartikel i Dagens Medicin nr 41 i oktober 2005 redogjorde distriktsläkare Åsa Larsson och två kolleger om ett projekt med kraftigt reducerat kolhydratintag för ett tjugotal överviktiga patienter de startat i Trollhättan [5].

Försöket hade endast hållit två månader men hade, förutom den initiala viktnedgången som blir följden av de flesta metoder, lyckats minska insulindos, HbA1c ("långtidsblodsocker") och blodtryck hos sina patienter. Dessutom hade många patienter uppgett minskade diffusa magbesvär och mindre reflux. En patient hade kunnat sluta med Losec.


Debatten i svensk hälsovård.   Reaktionen i Dagens Medicin lät förstås inte vänta på sig. Professor Åke Bruce från Livsmedelsverket påpekade i nr 42 att det saknas belägg för fördelarna med att byta stärkelse mot fett [6]. Professor Stephan Rössner vid överviktsenheten på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och Aftonbladets viktklubb tolkade Larssons debattext som en forskningsrapport om fetma [7], och fick upplysas av redaktionen om textens debattsyfte [8].

Annika Dahlqvist ifrågasatte i nr 44 logiken i Bruces råd, att skilja på terapi och primärprevention [9]. Varför först rekommendera stor andel kolhydrat tills patienten blir sjuk, sedan lägre andel kolhydrat tills patienten blir frisk, och därefter högre andel kolhydrat igen? Samma råd kommenterades även av Björn Hammarsköld, som diskuterade den biokemiska bakgrunden för metabolismen och menade fett inte förbränns så länge kolhydrat finns tillgängligt [10].


Praktisk erfarenhet bland "vanliga människor".

Parallellt med tankeutbytet inom hälsovården, publicerades två böcker som blev uppmärksammade. Lars-Erik Litsfeldt >>> skrev boken "Fettskrämd" om hur han genom att äta tvärtemot kostråden övervann sin typ-2-diabetes och dessutom övervikt [11].

I en tidskriftsartikel med text ur boken beskriver han hur han 2001 fick diagnosen typ-2-diabetes, och hade ett blodsocker på 28 mmol/l och ett HbA1c på 12.5% [12]. Efter en lång kamp med fettsnål kost och diabetesmediciner bytte han till kolhydratsnål kost. Något halvår senare hade han slutat med mediciner och hade ett HbA1c på 4.8%. Boken recenserades av professor Stephan Rössner vid överviktsenheten på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och Aftonbladets viktklubb [13]. Rössner berörde inte med ett ord att Litsfeldt hade blivit bra från sin diabetes.

Sten Sture Skaldeman >>> författare till boken "Ät Dig ner i vikt" [14] , deltar aktivt i ett antal s.k. communities (diskussionsgrupper) om viktminskning på Internet.

I ett inlägg hos Svenskt Diabetologiskt Nätverk berättar Skaldeman om sina erfarenheter (nedan). Spontana kommentarer till Skaldeman vittnar om att tiotals överviktiga diabetiker tycks ha gjort samma erfarenhet som den Litsfeldt beskrev i sin bok. Med en kost som grovt sett gått stick i stäv mot den som rekommenderas, har blodsockret normaliserats, vikten reducerats. Många har kunnat avsluta sin medicinering, och hälsan har återvänt.


Kostråden utformades till stor del av politiker >>>. Vetenskapliga studier har visat att kosten försämrade många hälsovariabler för typ-2-diabetiker. >>>.

Erfarenheter i primärvården samt anekdotiska berättelser av patienter antyder att behandlingsframgång kan uppnås genom att göra tvärtemot kostråden. Många som undvikit kolhydrat tycks ha återvunnit sin hälsa och kunnat avsluta sin medicinering.

/jh



Det kan nu vara intressant att diskutera det vetenskapliga fundamentet för kostråden till typ-2-diabetiker >>>.


Referenser.

1. Kostprojekt höjer livskvalitet. Ditt Landsting. Juni 2004. Sid 11.

2. Rudelius L. Jag är både lättare och gladare - och kan behålla mitt företag! Allers 2004; 47: 16-17.

3. Dahlqvist A. Överviktiga patienter lyckas förlora vikt med hjälp av kolhydratfattig föda. Dagens Medicin 2005-04-27; 17: s44.

4. Linné Y. Råd om kolhydrater på lösa boliner. Dagens Medicin 2005-05-18; 20: s37.

5. Larsson Å, Örtendahl A, Fredriksson A. Kolhydrater viktigaste orsaken till ökande fetma. Dagens Medicin 2005-10-12; 41: s44.

6. Bruce Å. Håll isär terapi och primärprevention! Dagens Medicin 2005-10-19; 42: s29.

7. Rössner S. Varför tar Dagens Medicin in undermålig forskning? Dagens Medicin 2005-10-26; 43: s38.

8. Holmgren P. Skilj på diskussion och vetenskapliga rapporter. Dagens Medicin 2005-10-26; 43: s3.

9. Dahlqvist A. Varför hålla isär terapi och primärprevention? Dagens Medicin 2005-11-02; 44: s44.

10. Hammarskjöld B. Livsmedelsverkets råd till överviktiga: Ät mer socker! Dagens Medicin 2005-11-02; 44: s45.

11. Litsfeldt LE. Fettskrämd. Pagina Förlags AB / Optimal förlag. 2005.

12. Litsfeldt LE. Jag har konsekvent hållit mig ifrån matvaror som är nyckelhålsmärkta. Medicinsk Access. 2005; (5): 93-94.
http://www.medicinskaccess.se/nr5/kronika5.pdf

13. Rössner S. Recension av Litsfeldt LE, "Fettskrämd". Medicinsk Access. 2005; (6): s106.

14. Skaldeman SS. Ät Dig ner i vikt. Prisma Bokförlag. 2005.





Skaldeman SS. Inlägg i diskussionsforum hos Svenskt Diabetologiskt Nätverk. 2006-01-06.
http://www.sdn.nu//pass/forum/index.cfm?threadID=3783

       (Understrykningarna nedan är mina. /jh)        

Titel: RE: Fettskrämd - bokrecension
Från: Sten Sture Skaldeman
Datum: 2006 01 06
            Upp     Gör ett inlägg     Utskriftsformat     Skicka e-post till en kollega

Sockersjuka, eller diabetes typ 2, är en livsstilssjukdom. Förklaringen till sjukdomen är ett onaturligt högt intag av socker, och av födoämnen som snabbt omvandlas till socker.

Sockersjuka är alltså en förvärvad sjukdom. Vi får den när vi dricker sockervatten (läskedryck) och när vi äter bullar bakade på näringsfritt mjöl. Slutar vi att äta kolhydrater så kan vi bli fria från den sjukdom som vi har ätit oss till.

Det här visste jag inte för ett halvår sedan, men nu vet jag det. Jag vet det eftersom så många människor skriver till mig och berättar om hur de botat sin diabetes genom att följa min typ av kost, en kost som identisk med den som författaren till "Fettskrämd" förordar. Det är alltså Litsfeldt som har rätt och dietisterna som har fel!

Jag har försökt att upplysa okunniga dietister och läkare om att diabetes går att bota, men man tycker inte om mitt budskap. Så här skrev jag till en av dem:
Hej, Tomas!

Jag har under de senaste månaderna blivit en av Sveriges mer framgångsrika diabetesbehandlare, helt utan egen förskyllan. Bakgrunden är att jag i somras kom ut med en bok om viktminskning, där jag förordar en fettrik, animalisk kost. Boken riktar sig i första hand till gravt överviktiga som har problem med att gå ner med konventionella metoder.

Jag insåg naturligtvis att detta var en bra kost för diabetiker, eftersom den inte höjer blodsockret, men jag skrev inte specifikt om detta i boken. Jag såg det mera som en självklarhet. Nu har utvecklingen överraskat mig. Någon månad efter att min bok kommit ut började diabetiker att skriva till mig med en massa berättelser och siffror som jag inte begrep. Kontentan var dock att deras blodsocker var på väg att normaliseras och att de kunde minska medicineringen. Dessutom gick de ner i vikt.

Någon månad senare kom nya skildringar. Jag gillar särskilt varianten där diabetesmottagningen undrar vad som hänt, patienten berättar och personen i vit rock förklarar att det kan hur som helst inte bero på den fettrika kosten...

Till dags dato har väl ett tjugofemtal diabetiker kunnat lägga av medicinen helt och ungefär lika många har kunnat minska på doserna. Detta är alltså människor som skrivit spontant till mig. De flesta tycks ha skött kostomläggning och medicinavtrappning på egen hand. De tycker att de kan sköta mätningarna bra nog själva och de vågar nog inte berätta på diabetesmottagningen om vad de sysslar med. Gissningsvis finns det också ett stort mörkertal.

Jag har alltså "botat" 25 diabetiker på fyra, fem månader. Utan att vara läkare och utan att sträva efter detta. Hur många botar en vanlig diabetesläkare på ett år? Med sina kolhydratstinna rekommendationer? Jag gissar att han botar noll. Förmodligen säger han också att diabetes inte går att bota.

Som amatör i din bransch vill jag bara meddela att jag finner det upprörande att Sveriges diabetesbehandlare ger kostråd som försämrar patienternas prognos, både på kort och på lång sikt. Det gör man nämligen om man förordar en kost som höjer patienternas blodsocker.

Jag har förstått att du är verksam i något slags nätverk för diabetesläkare. Någon som jag brevväxlade med sa att du är en klok person och att du förordar motion som lösning. Det är därför jag skriver till dig. Motion är bra, men du kan aldrig uppnå lika bra resultat med det som du kan uppnå med kostförändringar.

Jag vet att man tar steg i rätt riktning i Carlshamn och i Trollhättan. Men man tar inte steget fullt ut. Alldeles för mycket kolhydrater, och alldeles för lite fett! Och även den försiktiga kostomläggning som tillämpas där är utsatt för kritik. Vad ska man göra för att i bred skala få min typ av kost introducerad i diabetesbehandlingen? Har du några förslag? Är du över huvudtaget medveten om att man kan "bota" en mångårig diabetes på mycket kort tid med hjälp av fettrik och kolhydratfri kost? Har du någonsin provat det på några av dina patienter?

Har du funderat på vad "läka" i ordet läkare betyder? I dagsläget förordar majoriteten av diabetesläkare en kost som höjer diabetikers blodsocker. I mina öron låter det groteskt, men så är fallet. Sen försöker man hantera konsekvenserna med hjälp av "medicin", kanske i kombination med motion. Är detta att "läka"?

Må bra!

Sten Sture Skaldeman
www.skaldeman.se

Så löd mitt brev. Vad tror du att jag fick för svar?

Jag fick inget svar alls. Ingen läkare blir glad när han får höra att en privatperson botar patienter som "inte går att bota". Hur skulle det se ut om den kunskapen spred sig? Vad skulle alla dietister och diabetesläkare då syssla med? Och hur skulle det gå med försäljningen av alla läkemedel, och med alla mutresor som läkemedelsbolagen så gärna bjuder på?

Läs Litsfeldts bok och befria dig från din diabetes. Det kommer att ge dig ett längre och hälsosammare liv.

/SSS

http://www.sdn.nu//pass/forum/index.cfm?threadID=3783

___

2006-05-19