Vi äter mindre och mindre fett
men ökar mer och mer i vikt.
Sammanfattning.
- Viktökningen för Sveriges befolkning började 1990 >>> .
- Unga kvinnor 16-24 år, samt högutbildade 16-44 år har ökat snabbt i vikt >>> .
- Typ-1-diabetes har ökat med 60% sedan 1990 >>> .
- Svenskarna äter mindre fett och mer kolhydrat enligt kostråden.
- Särskilt kvinnor äter mer grönsaker.
- 90% tycker det är "ganska" eller mycket viktigt" äta hälsosamt.
- Men svenskarna har sakta ökat sitt kostintag.
- Vårt bilinnehav har planat ut från 1990 och framåt.
- Vi använder mindre bensin efter 1990.
- Vi rör oss mer på fritiden.
- 75% av svenskarna har ett lätt- eller mer ansträngande fysiskt arbete.
- Ännu fler utövar lätt- eller mer ansträngande motion 1 gång i veckan.
- De populäraste motionsaktiviterna har ökat mellan 1998 och 2003.
- Ungdomar 16-25 år är positiva till idrott och motion.
Över 80% motionerar. Hälsoaspekten är viktigast. - Hälften av ungdomarna 13-20 år är med i en idrottsförening.
- Brillat-Savarin, fransk gastronom pekade 1825 ut kolhydrat som orsak till övervikt.
- William Banting gick kraftigt ner i vikt på kolhydratsnål diet 1863.
- Vilhjalmur Stefansson levde 1928 på fet eskimåkost och upplevde god hälsa.
- Kardiolog Blake Donaldson behandlade år 1960 överviktiga patienter med fet kost.
- Energibalansen är ingen bra modell för hur människans fettlager fungerar.
- Fångar i koncentrationsläger som åt 800 kcal/d gick ner endast 0.5 kg/månad.
- Viktminskning 0.5 kg/dygn på 1000 kcal fett, inget på 1000 kcal kolhydrat.
- Råttor innehöll mer fett efter mindre kost som hade högt glykemisk index.
- För att fett ska lagras krävs insulin, som frisätts då man äter kolhydrat.
- För att fett ska förbrännas, krävs att insulinhalten minskar.
- I USA misstänkte man på 1950-talet att fett kunde orsaka hjärtsjukdomar.
- 1960-talets "alternativrörelse" tog avstånd från överkonsumtion och fet mat.
- En senatsgrupp mot undernäring tillrådde 1977 fettsnål kost mot "övernäring".
- Vetenskapsakademins enda råd var att hålla koll på vikten (oavsett fettintag).
- Dessa råd blandades ihop av media och allmänheten till att äta fettsnålt.
- Vetenskapen uppdrogs sedan att visa att fettsnål kost befrämjade hälsan.
- Man lyckades inte med detta, men 1985 fastslogs att sänka fettintaget.
- 1985 började USA minska sitt fettintag och USAs vikt rusade i höjden.
- Något tiotal studier visar att protein mättar bäst.
- En studie visar att mycket fett i kosten minskar aptiten längre sikt.
- Något tiotal studier visar att kolhydratsnål diet har fördelar:
- Kolhydratsnål diet ger bättre mättnad vid lägre kaloriintag.
- Vikten minskar och fettmassan minskar.
- Blodfetter, kolesterol och triglycerider förbättras.
- Blodsockerhalt, HbA1c och insulinkänslighet förbättras.
- 1989 infördes Nyckelhålsmärkningen hos oss, och Sveriges vikt rusade i höjden.
- Yngre, välutbildade och kvinnor åt mest fettsnålt, och ökade mest i vikt.